Om 12 år förbjuds försäljningen av nya bensin- och dieselbilar i EU. Förbränningsmotorerna ska fasas ut och helt ersättas av elbilar, senast 2035. Beslutet togs av EU-parlamentet i tisdags, 14 februari.
Men EU-beslutet får nu hård kritik från den svenska miljöorganisationen Svebio och dess vd Gustav Melin:
”Moderna förbränningsmotorer har tillräcklig rening. Idag kommer 95 procent av partikelutsläppen från däck och asfalt. Det här är inte heller ett bra klimatbeslut. Det kommer att fördröja omställningen och leda till onödiga växthusgasutsläpp,” säger Gustav Melin på Svebio och tillägger:
”Beslutet utgår felaktigt från mätning av utsläpp endast vid avgasröret på bilen, men bortser från utsläpp i livscykeln, inklusive tillverkning av fordon och batterier. Den samlade påverkan av en elbil är större än från en bil som drivs med ett biodrivmedel som HVO.”
Enligt Gustav Melin på Svebio vore det bättre att fortsätta Sveriges strategi och låta marknaden fritt välja teknik. En kombination av elektrifiering och förnybara drivmedel ger lägre växthusgasutsläpp, anser Gustav Melin, och EU-beslutet måste rivas upp.
Hur har elen till elbilarna producerats? Det har stor inverkan på elbilens miljöpåverkan. Till vänster en elbil i Polen, till höger en bil som körs på svensk el.
Livscykelanalys
För att tillverka batterierna till elbilar går det åt både mycket energi och dyrbara råvaror, som sällsynta jordartsmetaller. Hur batterierna produceras är helt avgörande för klimatpåverkan och koldioxidutsläpp (CO2).
En elbil har ju inget avgasrör och därmed nollutsläpp. Men energin som laddar batteriet kan orsaka stora utsläpp, beroende på hur elektriciteten produceras.
När man ska göra en livscykelanalys av en elbils totala miljöpåverkan gäller det därför att titta på produktionen av både bilen och elektriciteten. Skillnaderna kan då visa sig vara stora.
Organisationen Transport & Environment i Bryssel släppte 2020 en uträkning som grundar sig på olika vetenskapliga rapporter. Man gjorde två modeller med sämsta respektive bästa förutsättningar.
En elbil som körs i Polen på kolkraftsproducerad el är då något bättre utsläppsmässigt jämfört med bensin- och dieselbilar. Men i bästa fall – körd i Sverige – är elbilen väldigt mycket bättre då den släpper ut 80 procent mindre CO2.
Gustav Melin, vd på Svebio, anser att EU-beslutet måste rivas upp. Foto: Erik Cronberg.
Biobränslen försvinner
EU:s beslut att helt förbjuda bilar med förbränningsmotor minskar intresset för att utveckla och producera förnybara biobränslen. En stor del av marknaden försvinner efter 2035.
”Beslutet innebär att inga biodrivmedel kan användas för bilar, vare sig konventionella biodrivmedel, biogas eller nya avancerade biodrivmedel, inklusive så kallade syntetiska bränslen från återvunnen biogen koldioxid och förnybar vätgas,” säger Gustav Melin.
”Det kommer att hämma den tekniska utvecklingen kring sådana bränslen och begränsa jord- och skogsbrukets bidrag till klimatomställningen i EU.”
Transport & Environment i Bryssel har undersökt prisläget för biobränslen och uppskattar att de är ungefär dubbelt så dyra att producera som konventionell bensin och diesel.
Priserna för biobränslen skulle sannolikt sänkas betydligt om olika tillverkare satsade på storskalig produktion. Men de investeringarna lär inte ske om efterfrågan är liten.
Den stora fördelen med förnybara biobränslen är att det skulle sänka utsläppen markant då även den nuvarande vagnparken kan köras på dessa bränslen. Att tanka en dieselbil med HVO100 sänker klimatpåverkan med upp emot 90 procent.
