Regeringen har lagt fram ett förslag som kraftigt sänker miljöbonusen för laddhybrider. De nya reglerna gäller för bilar som registreras efter 1 juli 2022.
Om du funderar på att köpa en ny laddhybrid – som både kan köras på både el och bensin (ibland diesel) – då gäller det att skynda sig på eftersom villkoren blir betydligt sämre efter halvårsskiftet.
Om regeringens förslag går igenom får laddhybrider maxbonusen sänkt från 45.000 till maximalt 20.000 kronor. Det blir även strängare utsläppskrav för att få maxbonus, från 60 till 50 g/km av CO2. Från årsskiftet 2022/2023 sänks nivån ytterligare, till bara 10.000 kronor.
Även nivån för lägsta utbetalning sänks, enligt regeringens förslag, från nuvarande 10.000 kronor till 5.000 kronor.
Tänker du köpa en laddhybrid så gäller det alltså att sno sig på, både att beställa och få bilen registrerad innan den 1 juli. Men väntetiderna är långa och de få bilar som finns färdiga för leverans lär ha en strykande åtgång.
Unikt låga CO2-utsläpp
En stor anledning till att laddhybrider är så populära beror på att de har ett lågt förmånsvärde. För de som har möjlighet att ha tjänstebil så är laddhybriderna väldigt intressanta, rent ekonomiskt.
Men de nya reglerna för laddhybriderna som ligger ute på remiss gör att många företag måste räkna om sina kalkyler. Även om laddhybriden fortfarande är förmånlig för den anställde så kan bilen bli betydligt dyrare för företaget
Att laddhybrider är så intressanta beror på att de har ett – på pappret – lågt utsläpp av koldioxid, CO2. Utsläppsnivån är helt avgörande för beskattning och eventuell miljöbonus.
Alla bilmodeller måste genomgå en så kallad WLTP-körcykel, en varierad samling av olika körförhållanden som gör att man kan få ett jämförbart mått på bränsleförbrukning. Laddhybrider tillåts köra två körcykler där man räknar ut ett genomsnitt, men i ena fallet får batteriet ladda ur sig. Av den anledningen får laddhybrider ett väldigt lågt CO2-utsläpp. Lite orättvist och orealistiskt, kan man tycka, men det är så reglerna ser ut.
I praktiken är det så att den som kan ladda sin laddhybrid hemma – och kanske också på jobbet – i många fall klarar av jobbpendlingen helt på eldrift. Just nu är både elpriser och bränslepriser inne i en extrem period, men normalt sett så är elström mycket billigare som bränsle.
De som kan ha laddhybrid som tjänstebil och dessutom köra på el vid vardagspendling kan alltså köra billigt, jämfört med en bil som körs på enbart bensin eller diesel. Företagen som äger förmånsbilarna drar också nytta av att de har ett högt värde som begagnade, med en låg värdeminskning.
Fortsatt brist på bilar
Om regeringens förslag går igenom, efter att remissinstanserna sagt sitt, så innebär det att förmånsbilar blir betydligt dyrare för användaren efter 1 juli. I värsta fall med över 30 procent.
Sammanfattningsvis innebär det att ganska få, nya laddhybrider får sådana ekonomiska subventioner att de blir intressanta – varken för privatpersoner eller företag. Under 2021 registrerades 58 procent av alla nya bilar på företag, vilket visar hur viktiga förmånsbilarna är för nybilsförsäljningen.
Under februari 2022 stod andelen laddbara bilar (elbilar och laddhybrider) för hela 52 procent av de nyregistrerade bilarna. Ett tydligt tecken på att plånboken styr mångas val av bil.
Ska vi försöka titta in i spåkulan så innebär det att försäljningen av nya laddhybrider sannolikt sjunker kraftigt efter 1 juli 2022. Ännu mer efter årsskiftet. En minskad försäljning av nya bilar innebär ett fortsatt stort intresse för de begagnade.
Den utvecklingen kan också förstärkas av att det blir fler flaskhalsar i bilindustrin på grund av komponentbrist. Under 2020–2021 handlade det om brist på halvledare men under 2022 och 2023 kan det även handla om råvarubrist då Ryssland stängs av från internationell handel på grund av kriget i Ukraina.
