6 Okt 2022

Dags för vinterdäck – dessa regler och datum gäller

Lästid: 9 min

Kylan kommer och det är dags att skifta från sommar- till vinterhjul. Här är alla lagar, undantag, datum och information som du behöver om vinterdäck!

Vi har passerat 1 oktober och det innebär att det är tillåtet att köra med dubbdäck i hela landet. Men lagligt är inte alltid detsamma som lämpligt. Det är mycket att hålla i huvudet när man ska skifta hjul!

Först och främst ska vi alltid tänka på säkerheten. Vinterhjul – dubbade eller odubbade – ökar väsentligt säkerheten när det är kall väderlek.

De flesta svenska bilförare skulle aldrig kunna tänka sig att köra en bil med sommardäck på vintern. Och det är ju tur, för det räcker inte att du själv kör med vinterdäck – för att undvika olyckor är det minst lika viktigt att alla andra bilar också har vinterhjul!

Av säkerhetsskäl har vi sedan hösten 1999 haft en vinterdäckslag i Sverige. Enligt VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har vinterdäckslagen sparat 7–9 liv varje vintersäsong.

I den här artikeln har vi samlat all information du behöver för att veta vilka regler som gäller för vinterdäck.

Vinterdäck 1 dec – 31 mars

Vinterdäckslagen gäller under de fyra vintermånaderna december, januari, februari och mars. Sverige är ju väldigt avlångt, med stora skillnader i väderlek och temperatur, men det är samma datum för hela landet.

Kravet på vinterdäck gäller för personbilar, lätta och tunga lastbilar samt lätta och tunga bussar – dessutom på släpvagnar som dras av dessa fordon.

Vinterdäckslagen gäller även för fordon som är registrerade i utlandet, när de framförs i Sverige.

Dubbdäck 1 okt – 15 april

Dubbdäck får användas från 1 oktober till 15 april. Återigen är det samma datum för hela landet, från Ystad till Haparanda.

Även här gäller sunt förnuft. Ska man köra på platser där det råder vinterväglag är dubbdäck tillåtna, även utanför perioden 1 oktober – 15 april. Dubbdäck är även tillåtna om man är på väg till områden med vinterväglag, till exempel vid en skidresa från södra till norra Sverige.

Dubbfria vinterdäck har ingen speciell lagstiftning och kan därmed användas året runt.

Det finns ingen ”sommardäckslag” som tvingar bilar att använda sommardäck, även om det skulle behövas. Nordiska dubbfria vinterdäck har betydligt längre bromssträcka, speciellt på våta vägar.

Dubbfria vinterdäck slits snabbare på sommaren, jämfört med sommardäck, vilket leder till tätare byten.

Minsta tillåtna mönsterdjup på vinterdäck är 3 millimeter. Men byt gärna vinterdäcken redan vid 5–4 millimeters mönsterdjup.

Vilket mönsterdjup?

På vintern är kravet minst 3 millimeter mönsterdjup, eller 3,0 millimeter om vi ska vara petiga. Det gäller för både dubbdäck och odubbade vinterdäck.

På sommaren måste däcken ha minst 1,6 millimeter spårdjup.

Skulle du fortsätta att köra med dina odubbade vinterdäck från 1 april – vilket vi inte rekommenderar – då gäller samma krav på mönsterdjup som sommardäck. Alltså 1,6 millimeter.

Mönsterdjupet är viktigt för att däcken ska kunna tränga undan vatten, och på vintern snöslask. Om vattnet inte trängs undan lyfter däcket från vägbanan och bilen vattenplanar, eller ”slaskplanar” på vintervägar.

Ju mindre mönsterdjup, desto större risk för vattenplaning. Därför är det viktigt att byta däck i god tid innan man nått gränsen för slitage.

När är det vinterväglag?

Begreppet vinterväglag är lite luddigt, men det bestäms av polisman på plats. Inte av dig som bilförare.

Skulle varje bilförare själv få avgöra vad som är vinterväglag skulle det bli rörigt. Och många olika tolkningar, sannolikt.

Men med detta sagt så ska du som bilförare givetvis använda ditt sunda förnuft. Om du bor i ett område där det väntas bli vinterväglag efter 15 april – då är det tillåtet att behålla dubbdäcken på.

Finns det undantag?

Om asfalten ligger snustorr och det är 10 plusgrader – måste man ändå ha vinterdäck? Nej, om det inte råder vinterväglag måste man inte heller ha vinterdäck.

Det finns flera undantag för kravet på vinterdäck. Du får till exempel köra till besiktningen med sommardäck, även under den period då det råder krav på vinterdäck. Du får även köra ett fordon som är äldre än 30 år (veteranfordon) utan vinterdäck.

Dock ska man hålla i åtanke att även om något är lagligt, så är det inte per automatik lämpligt eller något som rekommenderas. Att köra bil på vintern utan vinterdäck kan vara mycket farligt. Och skulle en olycka hända är det inte alls säkert att försäkringsbolaget täcker skadorna.

Vilka däck på släpet?

Du ska ha samma typ av däck på släpet som dragbilen har. Om dragbilen har dubbdäck så ska släpet också ha det. Använder bilen dubbfria vinterdäck så ska släpet vara utrustat med samma typ av vinterdäck, eller dubbade vinterdäck.

De datum och regler som gäller för vinterdäck på personbilar gäller också för släp. Och på sommaren har man naturligtvis sommardäck även på släpet.

Förbud mot dubbdäck?

Fyra svenska städer har dubbdäcksförbud på vissa gator. Det är Stockholm, Göteborg och Uppsala samt sedan 2023 även Södertälje. I Malmö har ett förbud diskuterats.

Bötesbeloppet är 1.000 kronor för den som bryter mot förbudet. Men polisen har som regel en prioritering som innebär att kontroll av dubbdäck hamnar väldigt långt ner på listan.

Motivet till dubbdäcksförbudet är att politiker anser att det finns forskning som visar att dubbarna är orsaken till en högre nivå av hälsofarliga luftpartiklar.

I Norden är det tillåtet med dubbdäck, liksom i Baltikum (Estland, Lettland, Litauen). Men många andra länder har förbud mot dubbdäck. Exempel på dessa är Tyskland och Polen – något att tänka på när man åker på en färja eller kör bil ner till kontinenten.

Som alltid är det viktigt att regelbundet kontrollera däcktrycket. Rätt tryck sparar bränsle och minskar slitaget.

Godkända vinterdäck?

Definitionen av vad som är ett godkänt vinterdäck har ändrats. Tidigare gjorde däckbranschen listor med vinterdäck, men de gäller inte längre.

Sedan några år är det en symbol på däcksidan som visar om däcket är godkänt som vinterdäck. Symbolen kallas populärt för ”alptopp-snöflinga” eftersom den har ett sådant utseende. Det korrekta namnet är 3PMSF.

Många lever i villfarelsen att alla däck med beteckningen ”M+S” (Mud and Snow) är godkända vinterdäck. Så är det ibland, men långt ifrån alltid. Ibland kan beteckningen även vara M&S, MS eller M-S.

Tidigare var M+S däck godkända som vinterdäck, men den regeln fasas nu ut. Under en övergångsperiod fram till 30 november 2024 gäller denna regel fortfarande.

Finns 3PMSF-symbolen på ett M+S däck är det godkänt på vintern. Däremot är 3PMSF-symbolen inte liktydigt med att däcket har väldigt bra vinteregenskaper.

Bästa valet gör du genom att läsa tidningarnas tester av vinterdäck. Och det är alltid en god idé att satsa på de stora, etablerade tillverkarna som gör däck av premiumkvalitet.

Fyra typer av vinterdäck

De flesta tänker på vinterdäck som dubbdäck och odubbade vinterdäck. Men mera korrekt är att det finns fyra typer av godkända vinterdäck!

Dubbdäck
Odubbade nordiska vinterdäck
Mellaneuropeiska vinterdäck
Året-runt-däck (allseason)

De är alla vinterdäck, men med delvis olika styrkor och svagheter. När du väljer vinterdäck är det viktigt att veta skillnaderna.

Dubbdäck är vanligast i Sverige och de har precis som odubbade nordiska vinterdäck bra egenskaper på snö. Skillnaden mellan de två är att dubbdäck biter bättre på isiga vägbanor.

Dubbdäck har nackdelen att de bullrar mer och måste skiftas senast 15 april. Båda dessa nordiska däck är konstruerade för lägre hastighetsklasser och har sämre egenskaper på våta vägar, jämfört med dubbfria mellaneuropeiska vinterdäck.

Mellaneuropeiska vinterdäck är utvecklade för körning i den norra delen av europeiska kontinenten – därför kallas de ibland för europeiska friktionsdäck. De är optimerade för blöta vägar, ibland snö och mera sällan is. De ska också prestera bra i höga hastigheter.

Mellaneuropeiska vinterdäck är i allmänhet högfartsstabila, mycket bra på våta vägar (med kort bromssträcka på vått) men är som regel inte så bra på is och något sämre på snö jämfört med de nordiska däcken.

Året-runt-däck är inte så vanliga i Sverige men är märkta med symbolen alptopp/snöflinga och rent juridiskt godkända som vinterdäck. De är främst avsedda för länder som exempelvis Storbritannien där det bara är snö och frost under korta perioder. I Sverige är det säkrare att använda nordiska däck eller mellaneuropeiska vinterdäck.

Vad är friktionsdäck?

Ibland används uttrycket friktionsdäck för odubbade vinterdäck. Begreppet beskriver olika sätt som däcket konstruerats för att få bra grepp på snö och is.

Men de tekniska fördelar man utvecklat för dubbfria däck används även på dubbdäcken. Bland annat används ”lameller”, där däckmönstret delas upp i flera böjliga sektioner.

Friktion finns hos alla däck, även sommardäck. Utan friktion finns det inget grepp mellan däck och underlag. Blöt is har mycket låg friktion, därmed blir också greppet dåligt.

Vilka vinterdäck är bäst?

Enkel fråga, men väldigt svår att besvara på ett bra sätt.

Många hävdar att dubbdäck är de bästa vinterdäcken, och de har onekligen ett bra grepp på isiga vägar. Men det innebär inte att dubbdäck alltid är det bästa valet.

Odubbade nordiska vinterdäck är tystare och ger större frihet när man ska skifta hjul. Men de är sämre på blöta vägar, jämfört med mellaneuropeiska vinterdäck.

”Dubbdäck i norr, odubbat i söder” hör man också, men det är en förenkling. I södra Sverige har man ofta väglag som skiftar mellan plus- och minusgrader, vilket innebär is ibland och våt asfalt ibland. Och på is vet vi att dubbdäck är bäst.

I norra Sverige är det konsekvent låga temperaturer under en lång period. Där är det enklast att välja däck och ingen tillfällighet att nästan alla kör med dubbdäck.

Med rätt verktyg är det inte så svårt att själv skifta hjul. Ett långt dragskaft (längst ner) ökar kraften när bultarna sitter hårt.

Kan jag skifta hjul själv?

Givetvis. Men det krävs rätt verktyg och en del kunskap för att kunna skifta hjul på ett korrekt och säkert sätt.

Är du det minsta osäker på hur man gör så är det bättre att lämna över hjulskiftet till en yrkeskunnig person.

För att få tillräcklig kraft behövs som regel ett fälgkors, eller ett förlängningsskaft. Lossa fälgbultarna först, men låt dom sitta kvar. Hissa sedan upp bilen med en domkraft.

Domkraften ska placeras vid bilens så kallade ”lyftpunkter” (domkraftsfästen), ett förstärkt område i bilens golv. Det finns minst fyra lyftpunkter.

Lyftpunkterna brukar finnas markerade i bilens handbok, eller så går det att använda en söktjänst. Ibland kan de även vara markerade med en triangelformad symbol.

Säkrast är att stå på ett betonggolv. Undvik gräs eller grus, då kan domkraften vika ner sig och välta.

När bilen är upphissad så långt att hjulen går fritt från underlaget kan man skruva ut bultarna helt och skifta hjul. Dra åt bultarna med rätt moment, använd inte överdriven kraft. När man kört 10–15 mil efter hjulskiftet är det säkrast att efterdra hjulbultarna en extra gång.

Hur ska vinterhjul förvaras?

Tänk på att lösa hjul inte omfattas av bilförsäkringen, utan skyddas av hemförsäkringen.

Många försäkringsbolag har krav på att hjulen inte får förvaras i källar- eller vindsförråd dit andra personer har tillträde. Skulle hjulen bli stulna under sådana förhållande får man ingen ersättning.

En ny uppsättning hjul, med fälg och däck, kan kosta 10.000 kronor eller mer. Ju större och bredare däck, desto dyrare är de.

Däck åldras inte märkbart, år till år. Det man ska undvika är höga temperaturer.

Riktigt gamla däck, som är 10–15 år, har dock åldrats på ett sätt som gör att deras prestanda försämrats. Men som regel slits däcken ut innan de nått en sådan hög ålder.

Vinterdäck året runt?

Att köra på dubbfria vinterdäck under sommaren är inte olagligt. Men olämpligt, till och med mycket olämpligt.

Dubbfria, nordiska vinterdäck har bra egenskaper på snö och is. Men de är inte alls lika bra på våta sommarvägar – jämfört med sommardäck.

Vår starka rekommendation är att sommardäck har man vår, sommar och höst. Vinterdäck använder man vintertid, när temperaturen sjunker under 5 plusgrader.

Trots detta är det cirka 7 procent av alla bilar i Sverige som kör på vinterdäck, även sommartid. Vilket tyvärr leder till helt onödiga, allvarliga olyckor.

Statistik från Trafikverket visar att 17 procent av alla bilar som var inblandade i allvarliga trafikolyckor under sommartid – som ledde till dödsfall – hade vinterdäck monterade. Det visar med all tragisk tydlighet att vinterdäck under sommartid leder till fler dödsolyckor.