Text: Pär Brandt
Få saker kan få bilägare att grubbla så mycket som valet av vinterdäck. Ska det vara dubb eller odubbat? Vad blir bäst?
Det finns sällan några tvärsäkra svar på den frågan. Men en sak är helt säker – välj vinterdäck av bra kvalitet!
Valet mellan dubbat eller odubbat är inte lika viktigt som att du verkligen väljer bra och säkra vinterdäck. Ett dåligt dubbdäck blir inte bättre för att det sitter dubbar i däcket. Då kan ett odubbat, nordiskt vinterdäck från en premiumtillverkare vara ett mycket bättre och säkrare val.
Ett informerat val gör du genom att läsa de senaste testerna av vinterdäck.
I Sverige har vi flera tidningsredaktioner som lägger ner ett mycket omfattande arbete på att testa vinterdäck. Exempel på dessa är Aftonbladet, auto motor & sport, Teknikens Värld/Expressen och Vi Bilägare.
Eftersom däcktester är det mest kostsamma som en biltidning kan göra så är artiklarna ”inlåsta”, bakom en betalvägg. Men det kostar inte så många kronor att köpa en tillfällig tillgång till testerna och sen är det mycket enklare för dig att göra ett bra val av däck.
Elbilars räckvidd minskar vid kyla och då är det extra viktigt med lättrullade vinterdäck.
Tänk ett steg till
”De där testvinnarna, är inte det väldigt dyra vinterdäck?” Här får man försöka hålla två bollar i luften samtidigt. Inköpspriset är en sak, men totalkostnaden är något helt annat.
Köper du budgetdäck så får du sannolikt mindre säkra egenskaper. Sämre grepp, längre bromssträcka, och så vidare. Men ett budgetdäck har förmodligen också ett snabbare slitage, jämfört med premiumdäcken.
Nästa viktiga egenskap är hur lättrullade däcken är. Här kan skillnaderna vara stora mellan budget och premium. Om däcken rullar tungt drar bilen mer bränsle = dyrare driftkostnad.
Skillnaden mellan högt och lågt rullmotstånd påverkar bränsleekonomin högst påtagligt, mer än de flesta bilägare insett. Beroende på hur långt man kör varje år kan det handla om både hundralappar och tusenlappar som man antingen sparar eller behöver betala.
Slår du ut dessa kostnader på hela däckets livslängd så handlar det om mycket pengar. Ett premiumdäck som slits långsamt och rullar lätt blir då ett riktigt bra köp, ekonomiskt sett.
Att välja ett dåligt budgetdäck som är några hundralappar billigare i inköp är därför bara dumsnålt.
EU-etiketten hjälper dig att göra ett bra val av vinterdäck.
Etiketten hjälper dig
Alla däck som säljs i EU – förutom dubbdäck – ska ha en energimärkning, eller EPREL-etikett (European Product Registry for Energy Labelling).
Den här EU-däckmärkningen brukar vara en klisterlapp som sitter på däcket, eller finns bifogad på annat sätt. Även nätsajter måste redovisa EU-etiketten till varje däck.
Det finns tre egenskaper att läsa ut direkt från EU-etiketten:
- Rullmotstånd (= bränsleförbrukning), A–E.
- Våtgrepp, A–E.
- Buller, i decibel (dB), i tre nivåer A–C.
Betygen A–E och A–C är samma som i skolan där A är det högsta och bästa betyget.
Sträva efter så höga betyg som möjligt, men framför allt när det gäller rullmotstånd.
Bra våtgrepp är förstås viktigt på blöta vintervägar. Men här ska man ha i minne att nordiska dubbfria vinterdäck ofta har ett relativt dåligt våtgrepp (vilket är en konsekvens av bra grepp på snö och is).
Vill du veta mer om däckmodellen kan du använda mobilen och QR-koden uppe i högra hörnet.
I vårt klimat passar nordiska vinterdäck bäst, dubbade eller odubbade.
Fyra typer av vinterdäck
De flesta tänker på vinterdäck som dubbdäck och odubbade vinterdäck. Men mera korrekt är att det finns fyra typer av godkända vinterdäck!
- Dubbdäck
- Odubbade nordiska vinterdäck
- Mellaneuropeiska vinterdäck
- Året-runt-däck (allseason)
De är alla vinterdäck, men med delvis olika styrkor och svagheter. När du väljer vinterdäck är det viktigt att veta skillnaderna.
Dubbdäck är vanligast i Sverige och de har precis som odubbade nordiska vinterdäck bra egenskaper på snö. Skillnaden mellan de två är att dubbdäck biter bättre på isiga vägbanor.
Dubbdäck har nackdelen att de bullrar mer och måste skiftas senast 15 april. Båda dessa nordiska däck är konstruerade för lägre hastighetsklasser och har sämre egenskaper på våta vägar, jämfört med dubbfria mellaneuropeiska vinterdäck.
Mellaneuropeiska vinterdäck är utvecklade för körning i den norra delen av europeiska kontinenten – därför kallas de ibland för europeiska friktionsdäck. De är optimerade för blöta vägar, ibland snö och mera sällan is. De ska också prestera bra i höga hastigheter.
Mellaneuropeiska vinterdäck är i allmänhet högfartsstabila, mycket bra på våta vägar (med kort bromssträcka på vått) men är som regel inte så bra på is och något sämre på snö jämfört med de nordiska däcken.
Året-runt-däck är inte så vanliga i Sverige men är märkta med symbolen alptopp/snöflinga och rent juridiskt godkända som vinterdäck. De är främst avsedda för länder som exempelvis Storbritannien där det bara är snö och frost under korta perioder. I Sverige är det säkrare att använda nordiska däck eller mellaneuropeiska vinterdäck.
Odubbade nordiska vinterdäck av god kvalitet är ett bra val för många bilister i södra Sverige.
Dubbat eller odubbat?
Dubbdäckens stora fördel är att de biter bättre på is. Det gör att flertalet bilister norr om Dalälven väljer dubbdäck.
Längre söderut blir det svårare att välja mellan dubbat och odubbat. Merparten av körningen lär ske på våta eller snömoddiga vägar. Har saltbilen hunnit ut är det mycket sällan snö eller is på vägen.
Flertalet bilister i södra Sverige klarar sig förmodligen alldeles utmärkt med odubbade nordiska vinterdäck. Förutsatt att man väljer ett av däcken som placerat sig bra i vinterdäcktesterna.
Men valet mellan dubbat och odubbat beror mycket på var man bor. De som behöver köra några kilometer på oplogad skogsväg innan man kommer ut på huvudleden skulle förmodligen föredra dubbade däck. Samma med de som bor längs en brant villagata.
Även i södra Sverige kan vädret vara en utmaning med temperaturer som går upp och ner kring nollstrecket. En blöt väg kan på några timmar förvandlas till en skridskobana och då är dubbdäck säkrast.
Rädd för att åka fast? Då ska du inte ha dubbdäck.
Förbud mot dubbdäck
Fyra svenska städer har dubbdäcksförbud på vissa gator. Det är Stockholm, Göteborg och Uppsala samt sedan 2023 även Södertälje. I Malmö har ett förbud diskuterats.
Bötesbeloppet är 1.000 kronor för den som bryter mot förbudet. Men polisen har som regel en prioritering som innebär att kontroll av dubbdäck hamnar väldigt långt ner på listan.
Motivet till dubbdäcksförbudet är att politiker anser att det finns forskning som visar att dubbarna är orsaken till en högre nivå av hälsofarliga luftpartiklar.
I Norden är det tillåtet med dubbdäck, liksom i Baltikum (Estland, Lettland, Litauen). Men många andra länder har förbud mot dubbdäck. Exempel på dessa är Tyskland och Polen – något att tänka på när man åker på en färja eller kör bil ner till kontinenten.
Så kallade Allseason-däck är lagliga och godkända som vinterdäck. Men inte speciellt bra i nordiskt klimat.
Fler artiklar om vinterdäck:
Byta till vinterdäck – polisens datum, regler och undantag
Teknikens Värld/Expressens vinterdäckstest 2023-2024
ADAC Vinterdäcktest 2023 (på tyska) mellaneuropeiska dubbfria vinterdäck
Polismyndigheten: Vinter- och sommardäck
Transportstyrelsen: Vinterdäck
Bilköparguiden: Dags för vinterdäck – dessa regler och datum gäller
Bilköparguiden: Guide: Så köper du dina däck online – och sparar pengar
Bilköparguiden: Roliga och viktiga fakta om däck – bilens bästa vän
I norra Sverige är dubbdäck det naturliga valet för många bilägare.
Tidigare bestämde däckbranschen vilka däck som var tillräckligt bra vintertid för att kunna benämnas som vinterdäck. Det arbetet har upphört sedan några år tillbaka. En annan ”gammal” regel är att däck märkta med ”M+S” är godkända som vinterdäck (till höger på bilden ovan). Under en övergångsperiod fram till 30 november 2024 gäller denna regel fortfarande. Den nya regeln är att godkända vinterdäck ska vara märkta med symbolen alptopp/snöflinga, som även heter 3PMSF (till vänster på bilden ovan).
